Kategori: Sytips

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Sytips #5 – 10 prylar för väsksömnad

Sedan jag började sy väskor finns det några saker jag införskaffat eller börjat använda oftare som underlättar vid väsksömnad. I detta inlägg delar jag med mig av 10 tips på användbara prylar.

Detta är den senaste väskan jag sytt och jag använde faktiskt samtliga prylar nedan under tillverkningen.

Skruvstans/Japanese screw punch

Jag har testat olika håltänger och hålstansar tidigare men denna tycker jag är det klart bästa verktyget för att göra hål. Den är tyst och det behövs ingen större kraft. Enda nackdelen är att den modell jag har inte kan göra hål större än 4 mm.

Påträdare för blixtlås/Zipper jig

Detta är ett praktiskt hjälpmedel för att montera löpare på blixtlås. Den håller löparen på plats medan man trär i blixtlåset.

Övermatare

Om man syr på en vanlig hushållsmaskin kan en övermatare vara bra att ha när man syr i tjockare tyger, flera lager tyg eller tyger som inte glider så lätt. Övermataren hjälper till att mata tyget/tygerna jämnt.

Pressarfötter

Har man ingen övermatare kan en rullfot göra det enklare sy i t.ex. konstskinn eller tyger med ojämn yta. En smal blixlåsfot är också praktisk när man vill kunna sy nära blixlåset eller i vissa lägen då det är praktiskt med en fot som inte är så bred.

Batteridriven skruvmejsel

En del metalldelar till väskor måste skruvas fast med pyttesmå skruvar och då kommer denna till användning. Att ha en batteridriven variant är inget måste men helt klart effektivt och smidigt. En fördel är också är att den har många utbytbara bits.

Klämmor och tejp

Det är visserligen två olika saker men jag använder dem i liknande syfte. När jag syr väskor i t.ex. konstskinn går det inte att nåla så då funkar tejp och klämmor bra för att hålla väskdelar eller blixtlås på plats tills de är fastsydda.

Impregnering

Det finns ju så många fina tyger men alla är kanske inte så praktiska att använda till väsksömnad då man gärna vill att de ska vara lite tåliga. Med någon typ av impregnering går det att göra tyger vattentäta och mer tåliga. Jag använder OdiCoat och tycker att det funkar riktigt bra.

Lyftbricka/Knappsked/Hump Jumper

Den har lite olika namn men följer ofta med symaskinen och kan användas under pressarfoten vid sömnad över tjocka nivåskillnader för att slippa hoppstygn. Den kan också användas för att sy knappar med hals.

Handpress för nitar och öljetter

Denna press har utbytbara insatser som passar olika nitar och öljetter. Den tar lite plats och är ganska tung men den är kraftfull, lätt att använda och framförallt tyst om man jämför med att använda hammare. Den är ett av mina nyaste verktyg men den hamnade direkt bland favoriterna.

Värmepress

Jag har inte köpt en värmepress enbart för väsksömnad utan använder den egentligen framförallt till olika textiltryck. Men den funkar perfekt att pressa fast mellanlägg med och sparar mycket tid så den används en del när jag syr väskor också.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Sytips #4 – Stickade tyger/trikå

Det finns många olika typer av tyger att välja på när man ska sy. De har olika egenskaper och passar bra till olika saker. Tyg kan delas in i två huvudkategorier: vävda tyger och stickade tyger. Idag tänkte jag fokusera på stickade tyger, som ofta också kallas för trikå. Nedan kan du läsa lite information om olika stickade tyger och slutligen några tips när det kommer till att sy i trikå.

Stickade tyger är stretchiga i varierande grad. Är de tillverkade i ren bomull är de lite mindre stretchiga och om de innehåller lycra/spandex/elastan är de mer stretchiga. Stickade tyger kan krympa mer än vävda tyger men de håller sig ofta slätare och behöver oftast inte strykas. Det finns två stickningstekniker, varptrikå och väfttrikå.

Väfttrikå stickas med en tråd och maskorna går horisontellt. Detta är den vanligaste tekniken. Den finns både som slätstickad och som ribbstickad.
Några vanliga varianter av väfttrikå:

Singeljersey (jersey) är den allra vanligaste typen av väfttrikå. Den är slätstickad och har en tydlig avig och rät sida. Kanterna brukar rulla sig när man klippt i tyget och det kan gå en maska i det. Den vanligaste trikån man kan köpa till klädsömnad är singeljersey i bomull och elastan/ lycra/spandex. Den håller formen bra och passar bra till att sy tröjor, mössor, barnkläder m.m. Singeljersey kan även stickas i andra material som viskos, bambu och polyester. Terry, velour och frotté är andra exempel på tyger som är stickade på detta sätt.

Interlock är ett dubbelstickat tyg som stickas med två trådar. Man kan säga att det är två singeltyger som stickas samman. Tyget ser likadant ut på båda sidor och det rullar inte ihop sig i kanterna. Interlock brukar bestå av endast bomull och är inte lika töjbart som singeljersey. Det är ofta också lite tjockare än singeljersey och återfår inte heller formen lika bra. Interlock används också ofta till kantband som alternativ till muddväv. Det går inte maskor i tyget men det kan lättare bli noppor än med singeljersey.

Ribbstickning(muddväv) är stickat med omväxlande räta och aviga maskor och precis som med interlocken ser båda sidor lika ut. Ribbstickade tyger är oftast lite grövre i sin struktur än interlocken. Tyget rullar sig inte i kanterna och det går inte maskor. Det kan bli noppigt om man inte tvättar försiktigt. Tyget är väldigt elastiskt och används bl.a. till linnen, underkläder och muddar av olika slag. Muddväv innehåller oftast elastan för att det ska dra ihop sig och hålla formen bättre.

Varptrikå är inte lika vanligt men förekommer i några olika varianter och används bland annat till underkläder, insidan av sportskor, vissa textilier i bilar m.m. Varptrikå är tätare och mindre elastisk än väfttrikå. Maskorna som bildas löper vertikalt i ett sicksackliknande mönster.

Att sy i trikå är enkelt och smidigt med en overlockmaskin men det går jättebra att sy med en vanlig hushållssymaskin också. Några saker som kan vara bra att tänka på:
– Tvätta tyget innan du syr, trikå krymper ofta i första tvätten.
– Använd rätt nål. Vid sömnad i trikå bör man använda en nål med rundad spets som inte förstör maskorna i tyget, dvs en stretch- eller jerseynål.
– Använd en elastisk söm för att inte tråden ska gå av när tyget sträcks. Du kan till exempel använda sicksack eller raksöm med tvillingnål. Många symaskiner har också fler sömmar som är anpassade till trikå.
– Dra inte i tyget medan du syr, det kan göra att sömmen blir bubblig och uttänjd.
– Ibland kan pressarfotstrycket behöva sänkas.
– Pressa sömmarna och trimma sömsmåner för att få en snygg finish.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Sytips #3 – 10 saker i mitt syrum

Den här gången tänkte jag dela med mig av 10 saker jag ofta använder mig av när jag syr. En del känner ni säkert väl igen men kanske hittar ni något ni ännu inte provat.

Först ut är saxar och knivar. Efter själva symaskinerna är det nog dem jag använder mest. Jag använder en stor sax till att klippa tyg (och endast tyg!). Rullskäraren har jag börjat använda mer och mer, bl.a. till att skära kantband men också till många mindre projekt och till saker där det är viktigt att det blir riktigt rakt. En liten vass sax är också bra att ha till att klippa trådar eller tyg på mer svåråtkomliga ställen, jag använder både en liten vanlig sax och den på bilden nedan.

När jag klipper ut tyger nålar jag sällan fast mönstret, jag lägger istället bara några tyngder på. Jag har tillverkat egna av några stora metallbrickor som jag limmat ihop 2 och 2 med superlim. Jag har haft dem i många år och de håller fortfarande ihop.

En annan sak jag ofta använder är clips. Jag har clips i två storlekar. De större använder jag allra mest men även de små är väldigt praktiska ibland. När jag syr kantband använder jag alltid dessa för att hålla bandet på plats innan jag syr. De är också praktiska om man bara vill sätta ihop delar lite snabbt, har tjocka och svårnålade tygstycken eller om man har tyger där man inte vill ha nålmärken. Sätter man dem nära kanten kan man (med vissa pressarfötter) sy förbi dem utan att ta bort dem och på baksidan har de ett par linjer som kan användas för att mäta avståndet till kanten.

Två andra saker som är fiffiga istället för nålar är lim och tejp. Dessa är gjorda för textil, det blir inget klister på nålen och de går bort i tvätten. Tejpen använder jag bl.a. när jag syr blixtlås för att slippa tråckla eller nåla fast det innan jag syr. Tejpen sitter inte jättehårt vilket är praktiskt om man vill kunna justera något, t.ex. hur en bröstficka ska sitta innan man syr fast den permanent. Limmet använder jag exempelvis ibland när jag ska sy över tjockare detaljer för att förhindra att det glider men den går precis som tejpen använda till många saker.

En magnetisk sömguide är också en bra att ha-grej. Jag använder den ibland som just en sömguide och ibland som ett stopp på sidan av pressarfoten så tyget inte kan glida åt sidan. Vill man inte köpa en magnetisk variant kan man tillverka en enkel sömguide av en liten kloss (typ en legobit) och lite häftmassa.

Förutom ett vanligt måttband använder jag ofta också en pfiffikus. Det är en mätsticka som är bra att ha till mycket, mäta fållar, lägga till sömsmån eller annat smått som behöver mätas. Jag har också satt fast ett vanligt måttband med häftmassa på kanten av mitt sybord. Det är jättepraktiskt när man till exempel ska klippa till band/resår, man slipper hålla i måttbandet och kan lättare klippa på rätt ställe. Ytterligare ett måttbandstips kan vara att ha ett måttband med inch på ena sidan (om man inte bara syr efter svenska mönster) så kan man ta måtten direkt i inch och slipper omvandla.

En pincett kan vara bra att ha till hands ibland. Jag använder ofta min när jag trär overlockmaskinen till exempel.

Ofta när man syr hamnar det lite små trådar och ludd här och där, framförallt om man behöver sprätta. Då är en roller eller borste bra att ha. Jag har en borste med två olika sidor som jag tycker fungerar bra. Den är dessuton ihopfällbar och tar inte så stor plats. Att ta bort allt smått skräp från plagget ger också en snyggare finish.

En vanlig strykbräda kan såklart också vara bra att ha och eventuellt en för ärmar. Jag använder mig dessutom av denna, min gamla leksaksstrykbräda. Den är fullt funktionell, lagom höjd att ha brevid symaskinen och perfekt när man ska pressa en söm eller stryka något lite snabbt. Den tar inte så mycket plats och är praktisk när man ska stryka små barnplagg.

Sist ut är något jag kanske inte använder jätteofta men som är bra att ha ibland, stärkelse. Ibland behöver man (tillfälligt) lite mer stadga och då kan stärkelse vara bra att ha. Spraystärk motverkar även statisk elektricitet och gör att textilierna inte skrynklas så lätt.

Har ni något tips på något ni använder mycket när ni syr som kanske underlättar eller sparar tid? Kommentera gärna era tips!

Publicerad den av

Sytips #2 – Service och felsökning

Trassel, hoppstygn och maskiner som inte går som de ska kan verkligen ta död på sylusten. Men vad kan man göra för att undvika detta så mycket som möjligt?

Först och främst – rengör och smörj symaskinen regelbundet för att slippa onödigt slitage och i värsta fall dyr service. Dra ur strömkabeln innan du börjar! Rengör maskinen varsamt från damm med en liten borste, ta bort trådar, luckor etc. som behövs för att du ska komma åt. Skruva dock inte bort mer än nödvändigt om du inte vet hur du ska sätta tillbaka allt igen. Större ytor kan du torka av med en dammtrasa. Jag brukar avsluta med tryckluft på burk men då måste man vara lite försiktig så att man inte blåser dammet längre in i maskinen. Många symaskiner bör smörjas med jämna mellanrum. Kolla i instruktionsboken, där brukar det finnas information om du bör smörja och hur du i så fall ska gå tillväga. Använd symaskinsolja och använd inte mer olja än vad som behövs. I samband med detta kan du också passa på att byta nål om det var ett tag sedan du bytte senast. (Mer om nålar kan du läsa här). Avsluta med att sy i en bit skräptyg för att fånga upp eventuell överskottsolja.

Även om man tar hand om sin maskin kan man stöta på problem av olika slag och ibland är det svårt att veta vad de beror på. Här nedan beskriver jag några vanliga problem och förslag till åtgärder att pröva.

Trassel med tråden
Trä om maskinen – se till att pressarfoten är uppfälld när du trär övertråden och att rullen för undertråd roterar år rätt håll
Dubbelkolla inställningar för sömmar, t.ex att stygnlängden passar till den söm du valt.

Övertråden går av
Använd tråd av bra kvalité som inte är för gammal
Kolla att nålen sitter rätt, är av rätt typ och inte skadad
Kolla att du trätt maskinen rätt och att tråden inte fastnat nånstans
Kolla att inte hålet i stygnplåten är skadat

Undertråden går av
Kolla att spolkorgen sitter som den ska och att tråden är trädd på rätt sätt

Nålen går av
Kolla att du valt rätt söm och att övriga inställningar och pressarfot passar till sömmen
Kolla att nålen sitter rätt, är av rätt typ och inte skadad
Kolla att övertråden inte är för hårt spänd

Ojämna eller lösa stygn
Justera trådspänningen
Kolla att maskinen är trädd på rätt sätt, se till att pressarfoten är uppfälld när du trär övertråden
Kolla att nålen passar till det tyg du ska sy i
Kolla att tråden är av bra kvalité och passar till det material du syr i

Hoppstygn
Kolla att nålen sitter rätt och sitter fast ordentligt
Byt nål om den är böjd, skadad eller slö. Prova byta till en annan om du är osäker, ibland är det svårt att se mindre skador
Använd rätt pressarfot

Maskinen hakar upp sig eller fungerar inte
Kolla om tråden har fastnat någonstans
Kolla att strömkabeln är ordentligt ansluten
Kolla att maskinen inte är i spolningsläge

Tyget matas inte som det ska
Justera pressarfotstrycket
Kolla att matartänderna är uppfällda
Öka stygnlängden

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Sytips #1 – Nål och tråd

Det finns ju en massa olika symaskinsnålar och trådar att välja på så hur vet man vad man ska ha? Spelar det någon roll vilka man väljer?

Ja! Det spelar stor roll om man vill sy problemfritt och få ett bra slutresultat. Jag tänkte därför försöka ge lite tips utifrån de erfarenheter och kunskaper jag har.

Först och främst – Nålar. På förpackningen brukar det stå vilket nålsystem de tillhör, vilken typ av nål det är och vilken grovlek den har. Det finns också färgmarkeringar på själva nålen om du är osäker på vilken förpackning nålen kommer från. Vilket nålsystem du ska ha beror på din maskin, kolla i manualen eller om det finns någon märkning på maskinen. När det gäller grovleken beror det på vilket tyg du tänkt sy i. Till tunt tyg bör du använda en smalare nål och till tjockt tyg en grövre nål. Vilken typ av nål beror också på vilket material du tänkt sy i. Jag beskriver några av de vanligaste nedan:

Universal
Universalnålen har en lätt rundad spets och passar för många olika tygkvaliteter, t.ex. vävda tyger.

Jersey
Jerseynålen har en medelkulspets och används till stickade tyger som inte innehåller spandex (elastan).

Stretch/superstretch
Stretchnålen har medelkulspets och passar för elastiska material och högelastiska stickade tyger. Den är utformad för att förhindra hoppstygn i högelastiska material.
Superstretchnålen har ett bredare öga och förstärkt skaft. Den kan användas till sömnad med tjockare tråd i elastiska tyger.

Jeans
Jeansnålen har medelkulspets och kan tränga igenom kraftiga tyger utan att skada materialet. Den har ett förstärkt skaft och passar till denim och liknande fasta tyger.

Microtex
Microtexnålen har en extra spetsig och smal spets för att kunna tränga igenom mycket tätvävda material. Den kan användas för att få raka stygn vid kantstickning samt vid sömnad i siden, microfiber, belagda material, folier och konstskinn

Det finns också en mängd andra nålar som läder-, quilt-, topstitch-, metallic-, hålsöms-, broderi- och snabbpåträdningsnålar.

Tvillingnålar (två nålar på samma fäste) finns också i olika varianter som universal och stretch samt med olika avstånd mellan nålarna.

Även sytråd finns i olika material och tjocklekar. De vanligaste materialen är bomull och polyester. Polyestertråd är en syntetisk och allsidig tråd som även kan användas till stretchiga tyger. Den är starkare än de flesta trådar av naturmaterial och har ofta en yta som gör att den lätt glider genom tyget. Polyestertråd håller länge och färgen bevaras under lång tid. Bomullstråd är inte lika hållbar men passar bra om man till exempel vill kunna färga plagget/föremålet senare. Den passar också bra i de fall man syr i material som kräver hög stryktemperatur (t.ex. linnetyg) då polystertråd kan smälta vid för hög temperatur. Ibland rekommenderas bomullstråd till all sömnad i naturmaterial. Detta på grund av att om sömmen utsätts för hård belastning är det bättre om bomullstråden går av än att tyget går sönder, en trasig söm är lättare att laga. Bomullstråd av sämre kvalitet kan också krympa i tvätten. Polyestertråd brukar vara glansigare men är man osäker på vilket material en tråd är kan man testa att bränna den, bomull glöder och polyester smälter ihop.

Förutom att anpassa nål och tråd efter tyget är mitt bästa tips gällande både nål och tråd att satsa på kvalitet. Hoppstygn, nålar och trådar som går av och trassel tar både tid och energi och det kan verkligen vara värt att lägga några extra kronor på att slippa det. Själv använder jag främst Schmetznålar och Gütermanntråd men det finns såklart fler märken av bra kvalitet. Se också till att byta nål med jämna mellanrum, ett byte efter 8 h sytid är rekommenderat.